måndag 8 juni 2009

Mamma mia malaria?!

Det var tänkt att helgen skulle gå i kalasens tecken. På lördagen var det ju kalas hos Alicias klasskompis Pontus, och på söndagen Alicias eget födelsedagskalas som hon verkligen sett fram emot så länge...

Men när Alicia kom tassande på lördagmorgonen för lite morgonmys i den stora sängen så var hon alldeles varm och andades snabbt. Termometern letades fram och visade på över +38°C. Det börjar ju vara kallare här i Nairobi nu – kenyanerna kallar det vinter och utetemperaturerna kryper ner mot +10°C om nätterna. Inte så kallt kan man tycka, men det betyder ändå förkylningssäsong här i landet. Men Alicia hade varken hosta eller snuva. Däremot hade vi ju varit nere vid kusten där malaria är vanligt. Även om vi hade ätit medicin och mest sovit under nät så är det ju inte 100%...

Febern gick upp och ner. Barnalvedon hjälpte och Alicia var ändå oförskämt pigg t.o.m. när temperaturen toppade strax över 40-gradersstrecket. På söndag morgon fick vi lov att SMS:a alla och ställa in kalaset. Men strax efter var temperaturen nere på +37,5°C. Hade vi ställt in i onödan?! Men nej, febern började stiga igen fram på förmiddagen och när den återigen kröp över 38 åkte vi iväg till Nairobi Hospital.

Typiskt att det skulle vara söndag då den berömde Dr. Chunge har stängt! tänkte vi. Men på sjukhuset gick det mesta rätt snabbt. Vi fick komma in till en sjuksköterska nästan direkt, som slussade oss vidare till en barnläkare. Blod- och urinprov togs och vi fick vänta en timme på resultaten. ”Malaria parasites: Negative”. Puh! Tack och lov var det inte malaria! Däremot så verkade det vara en slags urinvägsinfektion och läkaren skrev ut en antibiotikakur på fem dagar. Redan på måndagen mådde Alicia mycket bättre, men fick ändå stanna hemma för att krya på sig. Och förbereda för kalas – part II – nu på fredag...

Annars har veckan handlat om att vänja sig vid att inte vara i goda, glada vänners lag igen – Claes & Per åkte hem i onsdags efter två veckor hos oss. Det var tvära kast för dem, från flashiga restauranger med bara skamligt stora SUVar på parkeringen till de boende på Korogochos soptipp och Kiberas slum, från Nairobis stress och jäkt till lugnet på Lamu, från asfaltsdjungel till savann och kritvita stränder... Nu ska Alicia och Mattias snart hem till Sverige, men i höst hoppas vi på många fler besök! Boka nu!









Per växlar in på rätt spår i Tsavo.

Mattias och Claes käkar frukost på vår balkong.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar